Vid diagnostisering av hjärtsjukdomar används ofta ekokardiografi för kartläggning av hjärtats storlek, funktion och blodflöde. Dessa undersökningar utförs dagligen på Fysiologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Idag sker inmatning av undersökningsvärdena manuellt och sparas i pappersarkiv.Målet med detta projekt var att skapa en databas som tar hand om dessa värden och effektiviserar det dagliga arbetet. Detta projekt är en fortsättning på ett tidigare projekt från 2012, vilket inte kunde avslutas i tid. Databasen har skapats i databasprogrammet FileMaker och har till stor del utformats efter en modifierad version av den kravspecifikation som sattes upp i det tidigare projektet.Projektet resulterade i en databas som för närvarande går under namnet CardioEchoBase (CEB) vilken uppfyller alla de krav som ställdes förutom automatisk importering av värden från ultraljudsmaskiner. .

Varje år sköter Karolinska Universitetssjukhuset cirka 1,6 miljoner patientbesök och det är mycket viktig att patienten får rätt vård. Men tyvärr enligt Karolinska Universitetssjukhuset kvalitetsbokslut 2012, påvisas det att nästan var tredje ordination är felaktig, allt från preparat och styrka till dosering. För hantering av läkemedel använder sig Karolinska Universitetssjukhuset av det digitala patientjournalsystemet Take Care i nuvarande läge. För att förhindra att det blir fler felaktiga ordinationer, har detta examensarbete undersökt de olika problemen utifrån slutanvändarna, alltså läkarna och sjuksköterskorna som har med läkemedelssystem som de använder idag att göra. För att ta reda på de olika problemen, gjordes ett antal olika undersökningar, bland annat fältstudier, intervjuer, en enkät och genomgång av avvikelserapporter.När undersökningarna hade genomförts, föreslogs olika designlösningar som fungerar som rekommendationer av vad systemet bör ha med hänsyn till användbarheten, och samtidigt ge Karolinska Universitets sjukhus en viss kompetens om vad som behövs begära från leverantören.

Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att ta reda på hur det kommer sig att Lean har implementerats på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna med stor framgång, medan det inte fått samma genombrott på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Empirin är baserad på  semistrukturerade intervjuer som genomförts med tre intervjupersoner från respektive sjukhus för att få både ledningens och medarbetarnas uppfattning. Empirin har sedan analyserats utifrån våran teoretiska referensram som omfattar New Public Management, Service Management Theory, Värdestjärnan, Lean, Lean Healthcare samt Värdebaserad Vård.Vi har kunnat urskilja skillnader mellan sjukhusens sätt att förbereda och implementera Lean samt effekterna av arbetet. Bland annat visar resultatet att Karolinska Universitetssjukhuset varit bättre på att utbilda och informera sina arbetare och därmed motivera och engagera dem, samt varit bättre på att mäta och därmed har konkreta resultat att visa på..

Det här examensarbetet är ett tjänstedesignprojekt, i samarbete med CTMH, som har utförts på urologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Projektet syftar till att öka medvetenheten hos besökare och patienter, och uppmärksamma om föreliggande risker för smittspridning under en sjukhusvistelse. Detta genom att utveckla tjänster som uppmanar besökare och patienter att följa hygienrutiner. Projektet har initierats till följd av ett förbättringsarbete på urologiska kliniken för att minska antal vårdrelaterade infektioner. En minskning av vårdrelaterade infektioner skulle innebära en ekonomisk vinning för Karolinska Universitetssjukhuset samt resultera i minskat lidande för patienter.Examensarbetet har fokuserat på att, genom ett användarorienterat arbetssätt, utveckla tjänstekoncept som uppmanar patienter och besökare att följa hygienrutiner.

Syftet med denna studie är att få en bättre insyn i hur engångsinstrument inom sjukvården används i praktiken. Detta har studerats genom tre olika aspekter: ekonomiska, miljömässiga och sociala. Vi har genomfört undersökningen genom en kvalitativ metod. Vi har använt oss av en fallstudie för att uppfylla vårt syfte och besvara forskningsfrågorna som består av en huvudfråga och tre följdfrågor. De frågor vi sökte att besvara är: Vilka är argumenten för att använda engångsinstrument och hur ser användandet av dessa ut? 1.

Projektets syfte var att med modern datortomografi (computed tomography, CT) skapa tidsupplösta tredimensionella sekvenser, även kallade 4D-sekvenser, med låg stråldos och tillräckligt bra upplösning samt att påbörja en implementering av denna metod på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För att få ett så bra resultat som möjligt involverades ett antal personer med olika medicinsk yrkesbakgrund och olika kompetensområden.En fantomstudie utfördes genom att dra ett fantom med en konstant hastighet genom CT:n med hjälp av en motor. Efter detta utfördes en pilotstudie på två försökspersoners högerfötter som utförde en rörelse under olika lång tid under en CT-undersökning.Scanningen av fötterna genomfördes först efter att det visade sig att scanningen av fantomet gav adekvat resultat med avseende på bildkvalitet och stråldos. För att avgöra detta gjordes en analys av bilderna på fantomet och en dosberäkning.Scanningen av fötterna genererade tolkningsbara bilder med tillräckligt låg stråldos. Denna metod kommer därför säkerligen användas i undervisnings- och forskningssyfte.

Karolinska Universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen.

Den vård som har starkast evidens vid behandling av tvångssyndrom, Obsessive Compulsive Disorder (OCD), är kognitiv beteendeterapi (KBT), innehållande exponering och responsprevention. Idag är tillgången till denna vård begränsad främst på grund av för få behandlare. Tidigare forskning pekar på att personer med OCD kan bli hjälpta av mindre terapeutintensiva behandlingar. Att leverera vård stegvis med ökande behandlingsintensitet; Stepped Care, kan vara ett sätt att öka tillgängligheten av KBT. Denna pilotstudie har undersökt Stepped Care för OCD i form av tre steg, på Ångestenheten, Karolinska Universitetssjukhuset.

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp ? och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga behovet av en testbädd för telemedicinska produkter och att analysera krav som medicintekniska företag ställer på en testbäddsmiljö för samverkan med sjukvården. Målet har varit att konkretisera resultatet i en kommersialiseringsplan för Karolinska Testbädd för Telemedicin och eHälsa, vid Medicinsk Teknik på Karolinska Universitetssjukhuset. Vid genomförandet av undersökningen har totalt 19 intervjuer och ytterligare 6 telefonintervjuer genomförts med dels representanter från medicintekniska företag och sjukvården och dels med samarbetsstrukturer för medicinsk teknik och möjliga finansiärer. En enkätundersökning har genomförts för att kvantifiera resultatet från intervjuerna. Webbutskick har gjorts till 279 företag med verksamhet inom områdena medicinsk teknik, IT och telekom.Uppsatsen beskriver hur den kliniska forskningen inom området medicinsk teknik har förändrats de senaste decennierna och hur situationen ser ut idag.

I den här uppsatsen har vi undersökt hur patienterna på hudkliniken vid Universitetssjukhuset i Lund uppfattar patientinformationen. Vi har undersökt hur och genom vilka medier patienterna vill bli informerade..

Sedan 1995 har ett 40-tal svenska sjukhus varit involverade i olika strukturella förändringar. För de flesta av dem har organisatoriska sammanslagningar med andra sjukhus genomförts. Huvudsakliga drivkrafter till de organisatoriska förändringarna har varit besparingskrav inom landstingens ekonomi.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur sjukhusledningen på Karolinska Universitetssjukhuset fortlöpande hanterade internkommunikationen under organisationsförändringen i samband med sammanslagningen med Huddinge Sjukhus. Vi vill se hur personalen uppfattade denna information och kommunikation samt om det varit en effektiv förändringsprocess.Internkommunikation är en nyckel till en effektiv förändringsprocess. Dålig kommunikation och bristfällig information kan vara de främsta anledningarna till att organisationsförändringar misslyckas.Uppsatsen baseras utifrån en fallstudie framarbetad av personliga intervjuer och en enkätundersökning gjord vid vårdavdelning A22 på den ortopediska kliniken på Karolinska Universitetssjukhus.

Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa deltar i ett projekt som heter Innovation mot Infektionsom arbetar med att hitta nya lösningar för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI). Omkringtio procent av inlagda patienter drabbas av VRI i Sverige. Studier hävdar att bristfällig handhygienär en av de vanligaste orsakerna till smittspridning. Hur väl produkterna på sjukhus fungerar förvårdpersonalen påverkar hur väl handhygienen sköts. Genom att utvärdera de produkter somanvänds idag kan det underlätta för vårdpersonalen att hålla en god handhygien.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur projektledare självskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt på Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien är kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att använda två frågeformulär, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. Båda formulären är undersökta av forskare vad gäller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vår undersökning visade att projektledare på Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap än de på Scania. I båda organisationerna fanns även transaktionellt ledarskap i ganska stor utsträckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lägre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade våra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans låg högre på Karolinska.

Mergers and Acquisitions have become more and more in common knower days among the companies. Factors that might influence could be such as power of competition or it could even be the aim of new strategies of the company. In mergers is it not only the buildings and the physical objects that is put together, also the human beings within the organization are put together. Each person contributes to the culture, which makes the situation more complicated. In making a merger successful, it is important to pay attention to the organizational culture.